Fortsätt till huvudinnehåll

Solen skiner, men dagen går i moll.


Idag är känslan av arbetslöshet särskilt påtaglig. D jobbade hemma förra veckan, men är idag tillbaka på jobbet (hennes arbetsgivare har tagit beslut om att de ska vara på kontoret i största möjliga mån). Igår på kvällen sade hon hursomhelst något i stil med: "imorgon är det slut på ledigheten" och jag fick en flyktig känsla av förväntan: "i morgon är det dags att jobba", fast nej... Jag har ju inget jobb att gå till. Idag är bara en annan dag, likadan som igår, vare sig det är en vardag eller en röd dag.

Ibland kan man tycka att det är lite jobbigt att återgå till jobbet efter ledighet, så känns det just nu, fast tvärtom. Det jobbigt att ledigheten är över för att det blir extra tydligt att jag inte har ett jobb att återgå till.

Så idag är väl ett typexempel på en dag då jag behöver ta fasta på mysiga saker och inte låta dem dränkas i oro och frustration och uppgivenhet. Jag har varit hemma sen december, det är en månad sen jag var på en arbetsintervju senast och de har inte ens hört av sig än. Ibland är det svårt att våga hoppas på att det finns ett jobb i slutet av tunneln. Svårt att hoppas att det ens finns ett slut i den här tunneln av arbetslöshet.

Nu är det fortfarande tidig förmiddag. Jag har inte hunnit göra så mycket, men jag har gjort en lista på egenskaper jag har fått med mig från min utbildning, egenskaper som inte är ämnesspecifika. Jag har också gjort en lista på egenskaper som kommit av arbetslivserfarenhet. Spoiler alert - jag är ett jävla kap, vilken arbetsgivare som helst skulle skatta sig lycklig om de anställde mig! Men av nån anledning lyckas jag inte förmedla detta på intervjuer...

(Japp, skrivstil är min normala handstil, ända sedan högstadiet.)


Jag har skickat in min tidsrapport till A-kassan - woho ordning och reda, pengar nästa torsdag...

Jag har också sökt kurser. Vem vet om jag får ett jobb, får jag det så kommer jag förstås välja jobb framför studier, men jag står inte ut med att inte ha något att göra om dagarna längre. Så jag har sökt två sommarkurser och tre kurser för hösten. Det är inom kreativt skrivande, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap,  medie- och kulturproduktion (för arbetsmarknaden skriker efter kulturarbetare just nu -  som personal till andra yrken) och programmering för humanister.

Vi får se som sagt. Jobb först, men det är skönt att ha något att sysselsätta sig med om inget jobb kommer.

Men myset då:

Katterna ligger nu och sover efter att ha kört ett busrace i lägenheten, de var söta både när de surfade på mattorna och nu när de ligger och sover. Lägg särskilt märke till lilla tassen som inte får plats på plattan. <3


Jag åt god frukost. Jag rostade en halv skiva av det hembakade surdegsbrödet, och åt filmjölk med hemmagjord granola. Jag drack kaffe och den sista slatten apelsinjuice som vi hade hemma. So far so good...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Något är bättre än inget

Den senaste veckan har rullat på och det känns inte som om jag har gjort något alls. Jag har stickat, stickat och stickat. Nu har jag fram- och bakstyckena färdiga på en sommartopp, men har i gengäld kommit fram till ett oerhört tråkigt moment. Två sidopaneler, i form av varsin rektangel 84x96 maskor stora. Ja, ni hör ju själva hur tråkigt det låter. Fram och bak var roliga därför att de hade en hel del variationer, så det blev aldrig bara varv ut och varv in, men dessa variationer saknar då rektanglarna. Men jag är tacksam för att tröjan är tvåfärgad för då blir det åtminstone lite omväxling. Efter sex varv slätstickning får jag (äntligen) byta färg i två varv och sedan byta tillbaka igen.  Mintgrönt, vitt, mintgrönt, vitt, osv, med andra ord. Närbild på framstycket. Tröjan är efter mönster från 1930-talet, ur A Stitch in Time vol. 2, men jag håller på fler bilder tills jag kommit längre på tröjan. Det är inte så mycket att se just nu, bara konstigt formade stycken. I övr...

Katter, inredning och jag som har tråkigt

Idag är det lördag. En ganska tråkig lördag, jag är rastlös, men kan inte komma på vad jag ska göra. Jag har drömt mig bort en stund på Historiska hem, och drömmer om stuckaturer, takrosetter och kakelugnar. Det är stor skillnad från vår hyreslägenhet från 80-talet, där stuckaturer, takrosetter och kakelugnar inte skulle passa in.  Men jag har en idé för en annan dag. Hörnskåp följer ju nämligen ett liknande formspråk som kakelugnar. Vårt hörnskåp står lite bortglömt i hörn, fyllt med porslin som är lite lagom bortglömt. På mittenhyllan står de två glasen som mina föräldrar gav mig och D i förlovningsgåva för snart tre år sedan. Vi vågar inte använda dem. Det hade varit tråkigt om de gick sönder och vi tror inte trycket tål diskmaskin. Vi har diskmaskin = vi vägrar handdisk! Där står också en ingefärsburk (ej gammal) från D, och två bokstöd som jag hittade på loppis för åratal sen. Precis när vi fick skåpet så utnämnde Nazca mellanhyllan till sin sovplats. Men hon har slutat...

Mys och inte mys

Jag känner att jag har talang för det där med att blogga regelbundet... Det betyder tyvärr också att jag inte uppmärksammar de mysiga, bra, härliga tingen fullt så mycket som jag behöver uppmärksamma dem.  Det har under hösten varit ganska mycket dock, särskilt med programmeringskursen jag bestämde mig för att läsa. Jag sliter mitt hår med den, och ibland känns det inte som om jag skulle klara av det alls om inte D kunde hjälpa mig.  Nu håller jag på med den sista inlämningsuppgiften, deadline om en vecka och jag känner mig ganska så hopplöst försenad med hela uppgiften. Jag har också tappat all motivation efter julledigheten att försöka fortsätta med det här.  Det blir väl så, när man inte kan se någon framtid med det man gör, man tappar lätt motivationen. En framtid inom programmering känns långsökt, för mig. Tyvärr, får jag säga - jag hade nästan hoppats på att ha någon form av fallenhet för det och utveckla en kompetens som kunde vara användbar till jobb... Nåja, jag ...