Fortsätt till huvudinnehåll

Något är bättre än inget


Den senaste veckan har rullat på och det känns inte som om jag har gjort något alls. Jag har stickat, stickat och stickat. Nu har jag fram- och bakstyckena färdiga på en sommartopp, men har i gengäld kommit fram till ett oerhört tråkigt moment. Två sidopaneler, i form av varsin rektangel 84x96 maskor stora. Ja, ni hör ju själva hur tråkigt det låter. Fram och bak var roliga därför att de hade en hel del variationer, så det blev aldrig bara varv ut och varv in, men dessa variationer saknar då rektanglarna. Men jag är tacksam för att tröjan är tvåfärgad för då blir det åtminstone lite omväxling. Efter sex varv slätstickning får jag (äntligen) byta färg i två varv och sedan byta tillbaka igen.  Mintgrönt, vitt, mintgrönt, vitt, osv, med andra ord.
Närbild på framstycket.

Tröjan är efter mönster från 1930-talet, ur A Stitch in Time vol. 2, men jag håller på fler bilder tills jag kommit längre på tröjan. Det är inte så mycket att se just nu, bara konstigt formade stycken.

I övrigt går påsken i latmannatecken. Vi har inte hittat på så mycket och varken jag eller D är särskilt noga med påsk som högtid så det är mer eller mindre än vanlig helg. Särskilt nu när man inte ska resa över regiongränser, och mina föräldrar bor 20 mil från oss, och D:s föräldrar 10 mil från oss åt andra hållet. Under normalare omständigheter hade vi nog försökt träffa båda uppsättningar föräldrar och syskon som ibland, och ibland inte, följer med.

Roligare än så har inte veckan varit, men jag känner ändå någon form av vikt att reflektera över tiden som runnit iväg. Jag har inte gjort så mycket, men jag har åtminstone kommit ett steg närmare en ny tröja. Det är alltid något.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Frukostverkstan är igång igen

  Oj, vad tiden springer iväg. Det är ömsom skönt, ömsom skräckinjagande. Det var ju sommar bara igår, men trots det har jag idag ändå tagit bilen till däckhotellet och låtit byta till vinterdäck. Inte för att det finns någon snöprognos häromkring ett bra tag framöver, men det är skönt att få det gjort, och det är skönt att slippa riskera köra runt på hala vägar i sommardäcken.      Nu undrar ni säkert vad "frukostverkstan", jag har aldrig yttrat ordet högt - men det ekar i mig varenda gång jag lagar frukostelement. Idag har jag matat min surdeg för att den ska vara puttrig och trevligt sur när jag gör fördegen ikväll, för att i morgon baka nytt bröd. Jag har också gjort ny müsli, och medan lägenheten fylls av doften från kanel så väntar jag på att müslin ska svalna tillräckligt mycket för att jag ska kunna blanda i chokladen.      "Frukostverkstan" i mitt huvud var alltså inte mer spännande än så. Det är bara att jag, sedan den senaste satsen müsli to...

Mys och inte mys

Jag känner att jag har talang för det där med att blogga regelbundet... Det betyder tyvärr också att jag inte uppmärksammar de mysiga, bra, härliga tingen fullt så mycket som jag behöver uppmärksamma dem.  Det har under hösten varit ganska mycket dock, särskilt med programmeringskursen jag bestämde mig för att läsa. Jag sliter mitt hår med den, och ibland känns det inte som om jag skulle klara av det alls om inte D kunde hjälpa mig.  Nu håller jag på med den sista inlämningsuppgiften, deadline om en vecka och jag känner mig ganska så hopplöst försenad med hela uppgiften. Jag har också tappat all motivation efter julledigheten att försöka fortsätta med det här.  Det blir väl så, när man inte kan se någon framtid med det man gör, man tappar lätt motivationen. En framtid inom programmering känns långsökt, för mig. Tyvärr, får jag säga - jag hade nästan hoppats på att ha någon form av fallenhet för det och utveckla en kompetens som kunde vara användbar till jobb... Nåja, jag ...

Den fräna lukten - om hur en spis går sönder

Vår söndag blev lite mer dramatisk än förväntat. Vår spis gick sönder. Nu var det nog aldrig fara å färde, men jag får ju erkänna att jag inte kände mig särskilt kaxig när spisen gick sönder som den gjorde. Det började på morgonen, vi gräddade fryscroissanter och kokade ägg. Vi märkte inget direkt konstigt, men vi har blivit tvungna att köpa en annan sorts bakplåtspapper än det vi brukar använda. Min familj frekventerar Gekås, Ullared, och köper med sig bakplåtspapper åt oss, men nu har alla dessa rullar tagit slut, och av någon anledning är det ingen som vill åka till Gekås den här våren.  Det nya bakplåtspappret har ett ytskikt av silikon, och när vi var färdiga och slog av spisen, så märkte vi att det luktade fränt. Nästan som bränd plast. Det kom också vit rök i skov från bakom panelen där spisreglagen sitter. Det kändes inte riktigt normalt, men vi skyllde det ändå på bakplåtspappret och var lite missnöjda - vi hade ju till och med hållit oss under papprets maxtempe...