Fortsätt till huvudinnehåll

Böcker, göra själv och (inte) regniga promenader



De säger att man ska blogga ofta när en blogg är nystartad för att få folk att fastna för bloggen. Så jag gör väl det, fast att jag precis skrivit ett jättelångt blogginlägg utan bilder, som kanske avskräcker vissa.  Jag vet att tl;dr kan vara en grej ibland, men... Jag är nog inte den som fattar mig kort, så var beredda på långa blogginlägg.
Vem är jag fyra år efter det senaste blogginlägget (som jag raderade)? 
Många intressen är de samma. Vintage, historiskt mode, antikt, katterna, historia... Jag gillar fortfarande att sy, sticka, baka och laga mat. Det är en viss maktkänsla att skapa själv, tycker jag. Jag måste inte nöja med något som är "nästan vad jag vill ha", för jag kan själv. 
Plus att hembakat bröd är så gott, och jag har blivit så bortskämd att äta nybakat bröd till frukost sedan jag upptäckte Maria Blohms böcker "Alla kan baka" och "Långjäst och lättbakat". Tydliga instruktioner, lätta recept och lagom storlek. 
Bra, så här i dessa tider av "support your local businesses"... men med a-kassa får man arbeta lite extra för sin lyx, helt enkelt. Det är ju ändå ganska kul att kunna själv. 
Jag har min examen i kulturvetenskap, fördjupning litteraturvetenskap. Men trots att jag arbetat på bibliotek och skrivit c-uppsats i litteraturvetenskap så får jag erkänna att jag inte läser så mycket. Det är trevligt i kortare stunder, men det är nog lite som allt annat. Det är roligare att skapa själv, så jag skriver hellre än vad jag läser. Dessutom är det inte så avslappnande att läsa när man skriver uppsats i litteratur. Och det är inte så avslappnande att skriva när man måste skriva miljarder av personliga brev varje dag...
Jag gjorde en queeranalytisk komparativ studie av Sara Lövestams "Önska kostar ingenting" och Jenny Björklunds "Lesbianism in Swedish Literature". Det var spännande, men jag är glad att den är färdig.
Men jag har faktiskt läst lite idag. "Bödlar : liv, död och skam i 1600-talets Sverige" av Annika Sandén. Så historieintresset är intakt. Sandén har studerat mängder av domstolsprotokoll, och jag tycker boken är spännande. Blir nästan sugen att sätta mig i skolbänken igen och skriva klart den där c-uppsatsen i historia. Jag fastnade för mycket med, blev stilla i flera år, så jag bytte till litteraturvetenskap, båda ämnena ingick i kulturvetenskapsprogrammet jag läste. Men jag har 15hp Historia 3 och en halvfärdig uppsats... det grämer mig lite. Jag gillar inte att ge upp. Kanske en annan gång. Nu är jag ändå lättad över att vara färdig och få en andningspaus. Jag kommer nog söka in till avancerad nivå i framtiden, för det är roligt att lära sig saker. Jag vill bara ha saker och ting lite bättre ordnade för mig först. (Och ja, som student var jag typen som kände en skräckblandad förtjusning inför tentorna, det var lite jobbigt att behöva göra dem, men också lite kul att få känna på vad jag hade lärt mig under terminen.)
Jag gillar fortfarande regn och har faktiskt lite bilder från en promenad som jag hoppades skulle bli så där mysigt regnig. Det hade hunnit sluta regna, men var mulet och lagom till jag kom hem hade det spruckit upp och blev strålande solsken. Jag gillar solsken också, men det är något speciellt med regn ändå. Särskilt under vår och sommar, när det är varmt i luften. Det luktar gott och låter mysigt. 
Missi brukade älska att leka bland de här stenarna när vi var på promenad. Nu har hon upptäckt att hyresvärden planterat kattmynta i de publika rabatterna och drar dit direkt istället. Jag "saknar" tiden då jag tvingades jaga efter katt i koppel bland stenarna. (Missi blir argsint av kattmynta, och det är inte roligt att hantera.)

Mys med Missi efter promenaden (som hon inte fick följa med på).

Jag gick till hembygdsparken, det var första gången jag var där. Det var inte så stort, och bron till ladan var nog det mest spännande. Hemifrån är jag van vid en större hembygdspark, så jag blev lite besviken. 

Härligt ödesdigra moln, med träd i fjärran.

Härligt ödesdigra moln, med rosa kyrka i fjärran. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Något är bättre än inget

Den senaste veckan har rullat på och det känns inte som om jag har gjort något alls. Jag har stickat, stickat och stickat. Nu har jag fram- och bakstyckena färdiga på en sommartopp, men har i gengäld kommit fram till ett oerhört tråkigt moment. Två sidopaneler, i form av varsin rektangel 84x96 maskor stora. Ja, ni hör ju själva hur tråkigt det låter. Fram och bak var roliga därför att de hade en hel del variationer, så det blev aldrig bara varv ut och varv in, men dessa variationer saknar då rektanglarna. Men jag är tacksam för att tröjan är tvåfärgad för då blir det åtminstone lite omväxling. Efter sex varv slätstickning får jag (äntligen) byta färg i två varv och sedan byta tillbaka igen.  Mintgrönt, vitt, mintgrönt, vitt, osv, med andra ord. Närbild på framstycket. Tröjan är efter mönster från 1930-talet, ur A Stitch in Time vol. 2, men jag håller på fler bilder tills jag kommit längre på tröjan. Det är inte så mycket att se just nu, bara konstigt formade stycken. I övr...

Katter, inredning och jag som har tråkigt

Idag är det lördag. En ganska tråkig lördag, jag är rastlös, men kan inte komma på vad jag ska göra. Jag har drömt mig bort en stund på Historiska hem, och drömmer om stuckaturer, takrosetter och kakelugnar. Det är stor skillnad från vår hyreslägenhet från 80-talet, där stuckaturer, takrosetter och kakelugnar inte skulle passa in.  Men jag har en idé för en annan dag. Hörnskåp följer ju nämligen ett liknande formspråk som kakelugnar. Vårt hörnskåp står lite bortglömt i hörn, fyllt med porslin som är lite lagom bortglömt. På mittenhyllan står de två glasen som mina föräldrar gav mig och D i förlovningsgåva för snart tre år sedan. Vi vågar inte använda dem. Det hade varit tråkigt om de gick sönder och vi tror inte trycket tål diskmaskin. Vi har diskmaskin = vi vägrar handdisk! Där står också en ingefärsburk (ej gammal) från D, och två bokstöd som jag hittade på loppis för åratal sen. Precis när vi fick skåpet så utnämnde Nazca mellanhyllan till sin sovplats. Men hon har slutat...

Mys och inte mys

Jag känner att jag har talang för det där med att blogga regelbundet... Det betyder tyvärr också att jag inte uppmärksammar de mysiga, bra, härliga tingen fullt så mycket som jag behöver uppmärksamma dem.  Det har under hösten varit ganska mycket dock, särskilt med programmeringskursen jag bestämde mig för att läsa. Jag sliter mitt hår med den, och ibland känns det inte som om jag skulle klara av det alls om inte D kunde hjälpa mig.  Nu håller jag på med den sista inlämningsuppgiften, deadline om en vecka och jag känner mig ganska så hopplöst försenad med hela uppgiften. Jag har också tappat all motivation efter julledigheten att försöka fortsätta med det här.  Det blir väl så, när man inte kan se någon framtid med det man gör, man tappar lätt motivationen. En framtid inom programmering känns långsökt, för mig. Tyvärr, får jag säga - jag hade nästan hoppats på att ha någon form av fallenhet för det och utveckla en kompetens som kunde vara användbar till jobb... Nåja, jag ...