Idag har jag tränat. I know, right? Inte nog med det - jag gjorde det mitt i surdegsbakande! När degen ändå skulle vila 30 minuter så gick jag ut och körde ett 30 minuters program av jogging i intervall. Jogga 90 sekunder, promenera 2 minuter and from the top... Who am I? Who have I become?
Jag var lagom pepp på båda aktiviteterna, kan jag säga. Träning är som tandborstning - tråkigt, men man gör det. Jag började sporadiskt i februari för att inte helt förtvina bort i soffan, och har nu kommit till vecka två i träningsappen. Kommer jag ut två gånger i veckan, så är jag nöjd.
För att summera:
Tandborstning = som att borsta tänderna fast för tänderna.
Träna = som att borsta tänderna fast för musklerna.
 |
| Lagom pepp. Det står Kate of Spades 13 på tröjan. Ett minne från när jag tränade roller derby. Kate of Spades var mitt namn, och 13 mitt nummer. |
 |
| Efteråt fick jag en kattpuss som belöning. Snällt tänkt, men nej tack. |
Surdegsbaket då? Jo... jag har börjat försöka lära mig det så här i coronatider eftersom folk antingen: 1. tänker passa på att baka under karantän, eller 2. hamstrar färsk jäst som om det vore toapapper.
Jag vet inte vilket, hursomhelst finns det ingen jäst kvar åt oss som vill kunna baka bröd regelbundet, för att det är godare än fabriksbakat bröd. Jag ser alltså det här med att lära mig baka med surdeg som en nödvändighet eftersom jästen blivit en bristvara.
Idag är inte första gången jag försökt, men jag har alltid misslyckats. Jag har en (råg)surdegsgrund som jag startade och har matat sedan 17/3, och idag har jag då alltså kommit till skott. Det är enligt ett recept från Bröd, bröd, bröd vars författare jag har glömt bort. Jag vet inte så mycket om boken i allmänhet, men D fick receptet från en jobbkompis som tydligen brukar baka surdegsbröd.
 |
| Fin limpa (på jäsning)! |
Jag valde att tillsätta torrjäst, men det verkar som om det äntligen kan bli ett lyckat surdegsbak. Inte för att jag lyckas köpa torrjäst för den delen, den hamstras också som om det vore toapapper, men jag och en kompis utförde byteshandel. Jag fick torrjäst av dem, och de fick vetemjöl av mig. Mamma förbarmade sig också över mig förstås, och skickade två kuvert torrjäst med posten. Jag vet inte vems paket jag öppnade, jag gick efter bäst före datum. Kan ha varit det jag fick av mamma.
I övrigt väntar jag på ett tillfälle att inviga de nya byxorna. Kanske när det blåser lite mindre. Det är jag som har sytt dem, efter Folkwear's Hollywood pants-mönster. Byxmönstret är baserat på mönster från 1940 prick. De har en ficka! I övrigt så har det ju visat sig vara vårens trendigaste byxor, jag har sett typen i var och varannan butik. Nåja... maktkänslan av att göra själv.
Bra mönster för övrigt, tydliga instruktioner som gjorde byxsömnaden hyfsat enkel. Att sy grenen är aldrig roligt, men det gick bra enligt deras instruktioner. Jag har också sytt shortsen, men jag vet inte var de är just nu. Det är inte riktigt säsong för dem ändå...
 |
| Avslutar med en bild på Nazca som tydligen blev alldeles utmattad av att jag var ute och tränade. |
Kommentarer
Skicka en kommentar